Allt om ögon, undersökningar och operationer

Hem » Allt om ögon

Här hittar du allt om ögon

Välkommen till Ögonoperation.se! Här hittar du allt från olika synfel till ögonsjukdomar och operationsmetoder till ögonkliniker.

Ögats anatomi

Ögat är ett organ som ansvarar för synen, ett av kroppens sinnen som uppfattar ljus och ger människan möjligheten till att se. Det är ett komplext organ som består av flera olika delar som samarbetar med varandra för att kunna uppfatta omgivningen omkring oss.

Vad är ett öga gjort av?

Ögat är en komplex struktur som består av många olika delar och vävnader som samarbetar för att vi ska kunna se och tolka världen omkring oss. Ögat är en bollformad struktur som sitter i huvudet och som är omgiven av en kapsel av benvävnad kallad ögats kapsel. Ögat är uppbyggt av tre huvudsakliga lager: det yttre lagret som är vänd mot omvärlden, det inre lagret som täcker insidan av ögat och det mellanliggande lagret som ligger mellan de två andra lagren.

Annons

Linsen

Ögats lins är en transparent struktur som sitter bakom pupillen och som hjälper till att fokusera ljusstrålar på näthinnan. Linsen är elastisk och kan förändras i form för att fokusera på nära och långt håll. Den är täckt av en tunn hinna kallad linshinna, som hjälper till att hålla linsen ren och skydda den mot skador.

Ögats lins är en viktig del av ögat eftersom den hjälper till att fokusera ljusstrålar på näthinnan, vilket är nödvändigt för att vi ska kunna se skarpt. Den kan också förändra sin form för att fokusera på nära och långt håll, en process som kallas ackommodation.

Linsen kan skadas av olika faktorer, inklusive åldrande och vissa sjukdomar. En vanlig sjukdom som påverkar ögats lins är grå starr (katarakt), som orsakar att linsen blir grumlig och slö, vilket kan leda till nedsatt syn. Grå starr kan behandlas genom kirurgi där linsen ersätts med en konstgjord lins.

Regnbågshinna (iris)

Regnbågshinnan, även kallad iris, anpassar storleken på pupillen beroende på ljusintensiteten. Detta görs med hjälp av en ringmuskel och en radiärmuskel. När det är mycket ljust drar sig ringmuskeln ihop för att göra pupillen mindre och släppa in mindre ljus i ögat. När det blir mörkare utvidgas pupillen med hjälp av radiärmuskeln för att släppa in mer ljus. Detta är för att ge syncellerna i näthinnan den bästa möjliga ljusmängden.

Din ögonfärg är bestämd av pigmentet melanin i regnbågshinnan. Det är samma typ av pigment som bestämmer hud- och hårfärg. De vanligaste ögonfärgerna är brun, blå och grön, men det finns många nyanser. En hög koncentration av melanin ger mörkare ögon, som är fallet hos brunögda personer. En låg koncentration av melanin ger ljusare ögon, som är fallet hos blåögda personer. Grönögda personer har en liten mängd av det gula pigmentet lipokrom i kombination med egenskaper från den blåa irisen.

Regnbågshinnan kan skadas av olika faktorer, inklusive infektioner, allergier och skador. En vanlig sjukdom som påverkar regnbågshinnan är ögoninflammation (konjunktivit), som orsakar röda, svullna ögon och kan leda till nedsatt syn. Ögoninflammation kan behandlas med ögondroppar och ögonsalva.

Annons

Pupill

Pupillen är den mörka, cirkulära öppningen i mitten av ögat som låter ljusstrålar passera in i ögat. Pupillen är ansvarig för att reglera mängden ljus som tränger in i ögat, vilket är nödvändigt för att vi ska kunna se skarpt oavsett om det är ljust eller mörkt omkring oss.

Pupillen är omgiven av den färgade delen av ögat, iris, som är en ringformad vävnad som ger ögat sin färg.

Främre kammare

Främre kammaren är en viktig del av ögat eftersom den hjälper till att fokusera ljus på näthinnan. När ljusstrålar träffar ögat, passerar de genom främre kammaren och linsen innan de når näthinnan. Detta ger oss en skarp bild av vad vi tittar på.

Främre kammaren innehåller också en vätska kallad kammarvatten, som förser linsen och hornhinnan med näring. Kammarvattnet produceras av ciliarkroppen, en del av ögat som finns vid basen av ögonvitan, och rinner sedan in i främre kammaren. Kammarvattnet fungerar också som en naturlig barriär mot infektioner och skador på ögat.

Problemet med främre kammaren kan resultera i olika ögonsjukdomar, såsom glaukom och katarakt. Glaukom uppstår när trycket i främre kammaren ökar, vilket kan skada synnerven och leda till nedsatt syn. Katarakt är en annan sjukdom som påverkar främre kammaren, där linsen blir grumlig och försvårar fokuseringen av ljus på näthinnan.

Hornhinnan (kornea)

Hornhinnan, även kallad kornea, är den klara kupolformade ytan på ögats framsida. Den ansvarar för att fokusera ljuset som tränger in i ögat och spelar en avgörande roll för synen. Hornhinnan kan också ses som ögats fönster utåt.

Bindhinna (konjunktiva)

Bindhinnan, även kallad konjunktiva, är ett tunt, genomskinligt membran som täcker den vita delen av ögat (sclera) och den inre ytan av ögonlocken. Det hjälper till att hålla ögat fuktigt och skydda det från infektioner.

Glaskropp (corpus vitreum)

Glaskroppen, även kallad corpus vitreum, är en genomskinlig vätska som fyller utrymmet mellan linsen och näthinnan i ögat. Glaskroppen hjälper till att ge ögat dess form och att skydda ögat mot skador. Glaskroppen består till stor del av vatten samt en mindre mängd hyaluronsyra, fibrer, salter och immunceller. Med åldern ändrar dock glaskroppen karaktär och blir mer vattnig.

Annons

Gula fläcken (makula)

Gula fläcken, som även kallas makula, är en väldigt viktig del av synen. Det är en liten yta i mitten på näthinnan där syncellerna, eller tapparna, sitter som allra tätast. Den är specialiserad på att urskilja detaljer så som färger och synskärpa. Utan gula fläcken går det inte att läsa texter som denna, med andra ord så hade allt varit suddigt. Läs mer om gula fläcken.

Senhinna (sclera)

Senhinnan, även kallad sclera, är den vita delen av ögonvitan som täcker ögat utvändigt. Sclera är en hård, elastisk vävnad som skyddar ögat mot skador och infektioner. Sclera är även en viktig del av ögat eftersom den hjälper till att ge ögat sin runda form, som är nödvändig för att ljusstrålar ska kunna fokuseras rätt på näthinnan.

Synnervshuvudet (papill)

Papillen är det område där synnerven lämnar näthinnan. På den platsen finns det inga synceller och man kan därför se en punkt i synfältet där man faktiskt inte ser någonting (blinda fläcken). I normalfall märker man inte av att denna punkt existerar eftersom hjärnan ”fyller i” synfältet så att det uppfattas som kontinuerligt.

Synnerv

Synnervens uppgift är att skicka synintryck från näthinnan i form av nervimpulser till hjärnan. Synnerven är ungefär 4,5 cm lång och omgiven av en av hjärnans hinnor. Synnerverna korsar varandra innan de når hjärnan så att information från höger och vänster öga kombineras och når båda hjärnhalvorna.

Näthinna (retina)

Näthinnan, även kallad retina, är den bakre delen av ögat och fungerar som kamerarullen i en kamera. Bilden som registreras på näthinnan skickas sedan genom synnerven till hjärnans syncentrum. Näthinnan är cirka 0,5 millimeter tjock och består av 10 lager. I lagren finns bland annat tre nervceller och två synapser.

Näthinnan är uppbyggd av synceller som överför ljus till kemiska och elektriska signaler som tolkas av hjärnan. Mottagarna av ljuset kallas ljusreceptorer och finns i två varianter: stavar och tappar.

Stavarna är väldigt ljuskänsliga och kan inte uppfatta färger. De finns över hela näthinnan förutom i gula fläcken.

Det finns tre typer av tappar som är känsliga för färger. Tapparna finns främst i gula fläcken (som är en del av näthinnan), där de sitter tätt tillsammans. Detta ger oss en skarp bild av omgivningen. Tapparna är inte lika ljuskänsliga som stavarna.

Åderhinna (koroidea)

Åderhinnan, även kallad koroidea, ligger innanför senhinnan och består av bindväv, blodkärl och pigment. Hinnan är mycket skör och har många blodkärl som försörjer den yttre delen av näthinnan med syre och näring. Åderhinnan fortsätter vidare inåt i ögat till strålkroppen och regnbågshinnan (iris).

Strålkropp (corpus ciliare)

Strålkroppen, även kallad corpus ciliare, har flertalet funktioner i ögat. Dels producerar den vätskan som finns i ögats båda kammare, dels fäster den trådarna som håller linsen på plats.

Strålkroppen innehåller också musklerna som gör att vi kan ackommodera (förändring av linsens form). När musklerna i strålkroppen spänns, så att linsen kan dra ihop sig och bli tjockare, så blir trådarna lösa och linsen kan förändras i form. När musklerna slappnar av spänns trådarna igen och linsen blir plattare. På så sätt kan vi använda musklerna i strålkroppen för att ackommodera, det vill säga för att justera linsen så att vi kan se skarpt på olika avstånd.

Tårsystem

Ögats tårsystem är en viktig del av ögat som hjälper till att skydda och vårda ögat. Tårarna produceras av tårkörtlarna och samlas i tårkanalen innan de rinner ut i tårröret och ner på ögonlocket. Tårarna har flera olika funktioner. De skyddar ögat mot skador och infektioner genom att rena ögat från smuts, damm och bakterier. De förebygger också torra ögon genom att hålla ögonlocket fuktigt och smidigt. Tårarna innehåller till stor del vatten och salt men även enzymer och andra ämnen som hjälper till att bryta ner och transportera bort föroreningar. Ögats tårsystem är alltså viktigt för att bibehålla ögat friskt och fungerande.

Under natten, medan du sover, så bildas nästan ingen tårvätska alls vilket är orsaken till att man upplever torra ögon när man vaknar på morgonen.

Ögonmuskel

Ögonmusklerna, som består av totalt sju muskler, hjälper till att röra ögat åt olika håll. Sex av ögonmusklerna är ansvariga för att röra ögat uppåt, nedåt, åt vänster och höger, samt för att rotera ögat i olika riktningar. Den sjunde ögonmuskeln ansvarar för att lyfta det övre ögonlocket.

Ögonmusklerna är mycket små och är ansvariga för att röra ögat i olika riktningar, men de är också viktiga för att hjälpa oss att se skarpt och fokusera på olika objekt.

< Tillbaka till Allt om ögon