75% av Sveriges befolkning har någon form av synfel.

Hornhinnans läkningsförmåga tar normalt 48 timmar vid en mindre rispa.

Hajens och människans hornhinna är så lika att hajhornhinna kan användas vid ögonoperationer.

Retinopati & Diabetes

Här hittar du allt du behöver veta om Retinopati & Diabetes.

Diabetisk retinopati

Diabetisk retinopati är en komplikation som uppstår hos de som har diabetes och som påverkar ögonen. Det orsakas av skador på blodkärlen i den ljuskänsliga vävnaden längst bak i ögat (näthinnan). Till en början behöver inte diabetisk retinopati orsaka några symtom men över tid kan det leda till milda synproblem eller blindhet. Tillståndet kan utvecklas hos alla som har typ 1 eller typ 2-diabetes. Ju längre du haft diabetes och ju mindre kontrollerat ditt blodsocker är, desto större är risken att du får ögonkomplikationer.

För att få en bättre förståelse för vad retinopati är så är det viktigt att veta mer om diabetes.

Vad är diabetes?

Diabetes är det tillstånd där kroppen inte bearbetar matsmältningen ordentligt för att ge kroppen energi. Majoriteten av maten vi äter förvandlas till glukos (eller socker) som ger våra kroppar energi. Bukspottkörteln, ett organ som ligger nära magen, skapar ett hormon som kallas insulin för att hjälpa till så att glukos kommer in i kroppens celler. När du har diabetes så klarar antingen inte kroppen av att skapa tillräckligt med insulin eller så kan kroppen inte använda det självproducerade insulinet fullt ut. Detta resulterar i att socker byggs upp i blodet och som innebär högt blodsocker.

Diabetes typ 1 och 2

Diabetes delas in i två olika grupper, diabetes typ 1 och typ 2. Vid typ 1 så innebär det att kroppen slutas bilda insulin helt och hållet vilket leder till att medicinskt insulin måste injiceras i blodet. Vid typ 2 så bildar kroppen fortfarande insulin men det finns ett motstånd i kroppen som gör att insulinet inte räcker till. Typ 2 behöver nödvändigtvis inte någon insulininjektion så länge man sköter sina matvanor och inte blir för överviktig.

Förutom högt blodsocker så kan diabetes även orsaka allvarliga hälsoproblem såsom hjärtsjukdomar, njurproblem och synproblem.

Hur påverkar diabetes synen?

Diabetes påverkar kroppen på flera sätt, förutom en ökad blodsockerhalt så påverkas ögonen vilket kan leda till olika ögonkomplikationer. Både diabetes typ 1 och 2 har en påverkan på ögonen och om det inte behandlas kan det leda till nedsatt syn och i sällsynta fall blindhet.

Retinopati

Diabetes kan påverka ögats näthinna genom för stora sockerhalter vilket leder till förändringar i näthinnans blodkärl, något som kallas retinopati. Genom retinopati så förändras blodkärlen i näthinnan och förtjockas. När detta inträffar så blir det svårare för syre att nå fram vilket är viktigt för synen och näthinnan. För att minska risken för syrebrist så kompenserar ögat det med att bilda nya blodkärl, men dessa utvecklas dessvärre inte fullt ut. Kärlväggen blir otät vilket innebär att äggviteämnen från blodet riskerar att läcka ut, något som ser ut som små gula fläckar.

Förändringen kan variera från person till person men händelseförloppet är liknande för alla.

Två typer av diabetisk retinopati:

Tidig diabetisk retinopati

Denna form av retinopati innebär att inga nya blodkärl skapas och som även kallas icke-proliferativ diabetisk retinopati.

När du har tidig diabetisk retinopati försvagas blodkärlens väggar i näthinnan. Små utbuktningar (mikroaneurysmer) sticker ut från kärlväggarna i de mindre kärlen och kan läcka ut vätska och blod in i näthinnan. Större retinala kärl kan också börja utvidgas och bli oregelbundna i sin form. Denna form av retinopati kan utvecklas från mild till svår retinopati om fler blodkärl blockeras.

Nervfibrer i näthinnan kan även börja svälla. Då den centrala delen av näthinnan (makulan) börjar svälla drabbas ögat av makulaödem, ett tillstånd som kräver behandling (mer information finns längre ner).

Avancerad diabetisk retinopati

Diabetisk retinopati kan utvecklas till en allvarligare form, känd som proliferativ diabetisk retinopati. När detta sker så slutar de skadade blodkärlen att fungera, vilket leder till att nya skapas. Men istället för väl fungerande blodkärl i näthinnan så utvecklas inte dessa på korrekt sätt vilket kan leda till att de läcker ut vätska i det geléliknande ämnet som fyller mitten av ögat, även kallat glaskroppen.

Så småningom kan ärrvävnad, stimulerad av tillväxten av nya blodkärl, få näthinnan att lossna från ögats baksida. Om de nya blodkärlen stör det normala flödet av vätska ut i ögat kan tryck byggas upp i ögongloben. Detta kan skada synnerven som transporterar de bilder vi ser med ögat till din hjärna (den optiska nerven), vilket resulterar i glaukom.

Mer än 30% av alla med diabetes har någon form av retinopati eller nätehinneförändring, och av dessa riskerar 10-35% att drabbas av synskador.

Hur förhindrar man retinopati?

Genom att gå på regelbundna ögonkontroller för undersökning av ögonbotten (näthinnan) så förhindrar man risken för retinopati eftersom att man i ett tidigt skede kan upptäcka det. Om det upptäcks i tid så kan det förhindras med rätt typ av behandling.

De som har diabates typ 1 bör genomgå undersökning av ögat vartannat år om inga kärlförändringar påvisats. Barn undersöks när de haft diabetes i 2 år eller vid 10 års ålder.

De som har diabetes typ 2 behöver endast undersöka vart tredje år om ögat ser friskt ut.

I de fall där man upptäcker kärlförändringar kan undersökningarna ske oftare, hur ofta det blir är upp till ögonläkaren att bedöma utifrån hälsotillståndet.

Hur behandlas retinopati?

För att undvika förvärrad retinopati och synskador är det viktigt med blodsocker- och blodtryckskontroll. I vissa fall kan en laseroperation krävas för att behandla problemet. En laserbehandling innebär i så fall att man tätar blodkärlen för att hejda tillväxten av blodkärl.

Behandlingen, som till stor del beror på vilken typ av diabetisk retinopati du har och hur svår den är, är inriktad på att bromsa eller stoppa tillståndets utveckling.

Tidig diabetisk retinopati

Om du har mild eller måttlig icke-proliferativ diabetisk retinopati är det inte säkert att du behöver behandling direkt. Din ögonläkare kommer dock att övervaka dina ögon noggrant för att avgöra när du kan behöva behandling.

Ha en löpande dialog med en diabetesläkare (endokrinolog) för att avgöra om det finns sätt att förbättra diabeteshanteringen. När diabetisk retinopati är mild eller måttlig är rätt hantering av blodsockerhalten tillräckligt för att sakta ner utvecklingen.

Avancerad diabetisk retinopati

Om du har proliferativ diabetisk retinopati eller makulaödem, behöver du snabb kirurgisk behandling. Beroende på de skador som finns på näthinnan kan det innebära något av följande:

  • Fotokoagulation. En laserbehandling, även känd som fokal laserbehandling, som kan stoppa eller förminska läckage av blod och vätska i ögat. Under proceduren behandlas läckage från ofullständiga blodkärl med laserbrännskador.
    Fokal laserbehandling görs vanligtvis på en läkarmottagning eller en ögonklinik. Om du drabbats av suddig syn från makulaödem så kan inte behandlingen återställa den syn du haft tidigare, men den minskar risken för att synen förvärras.

  • Panretinal fotokoagulation. Denna laserbehandling, även känd som panscatter-behandling, kan krympa de ofullständiga blodkärlen. Under proceduren behandlas områdena på näthinnan från makulan med spridda laserbrännskador. Brännskadorna får de ofullständiga blodkärlen att krympa.

    Det görs vanligtvis på en läkarmottagning eller ögonklinik i två eller flera tillfällen. Din syn kommer vara suddig i ett dygn efter ingreppet. Det finns en liten risk för att din periferi syn eller nattsyn försämras.

  • Glaskroppskirurgi. Denna procedur genomförs med ett litet snitt i ögat för att avlägsna blod från mitten av ögat (glaskroppen). Det görs på ett sjukhus med lokalbedövning eller narkos.

  • Injicering av medicin i ögat. Din läkare kan föreslå att du injicerar medicin i glaskroppen i ögat, en så kallad VGEF-hämmare. Dessa läkemedel kan hjälpa till att stoppa tillväxten av nya blodkärl genom att blockera tillväxtsignalerna som kroppen skickar för att generera nya blodkärl.

    Din läkare kan rekommendera dessa läkemedel som en fristående behandling eller i kombination med panretinal fotokoagulation.

    Kirurgi saktar ofta ner eller stoppar utvecklingen av diabetisk retinopati, men det förhindrar inte problemet helt. Eftersom diabetes är ett livslångt tillstånd finns risken för framtida skador på näthinnan och synen kvar hela livet.

Efter behandling av diabetisk retinopati behöver du regelbundna ögonundersökningar.

Makulaödem hos äldre

Äldre människor med typ 2 diabates riskerar att få makulaödem. Det innebär att vätska läcker ut från blodkärlen ut i gula fläcken (makula). Makulaödem behandlas med ett läkemedel som injeceras rakt in i glaskroppen, en så kallad VGEF-hämmare. Behandlingen upprepas med några månaders mellanrum för att bibehålla effekten av läkemedlet. Denna behandling leder ofta till en synförbättring.

Andra komplikationer av diabetes

Diabetes kan även påverka synen på andra sätt i form av optiska förändringar vilket leder till att man får svårt att se på långt eller nära håll. Detta tillstånd uppstår vid dåliga blodsockernivåer och förbättras då blodsockernivån blir bättre.

Risken för grå starr blir också högre i och med diabetes, något som behandlas med operation.

Läs mer om olika ögonoperationer här

< Tillbaka till Synfel & Ögonsjukdomar